Join the new world

Det finns i e-Sverige X antal partier som tar sin politik till nya höjder. Som verkligen går in för sin sak till dess yttersta spets. Oftast är det lite för radikalt för att det ska kunna bli reelt, men det jobbiga är att människor ofta tycks lyssna till dessa röster.

Ett praktexempel är MFK som kanske är det rödaste av de röda partierna. Med planekonomi och kommunism ska klassystemet krossas. Det skulle faktiskt vara rätt kul bara för exemplets skull att se om planekonomin faktiskt skulle fungera. Troligtvis inte, såvida inte hela Sverige bugade sig åt det. Jag kan dock tänka mig att ett Sverige i stor kris (krigstid, ont om aktivitet) faktiskt skulle må bra av lite planekonomi, dvs. det exemplet som FBS försökte genomföra under april-maj månad. Genom att slå ut den fria marknaden ökades produktionen och jättarna kunde pumpa ut vad marknaden behövde. Tyvärr krossar denna politik lite av den ekonomiska tillväxten, vilket man kan se när man tittar på hur Sveriges ekonomi går jämfört med ex. Spaniens.

Den andra sortens radikaler är e-Sveriges fjärde största parti samt en del mindre partier. Purjo-ops marknadsför snabba övertagande av geografiska områden för att säkra Sveriges storhet även i framtiden. Purjos svaghet ligger i att Sverige står inför väldiga utmaningar just nu. Personligen tror jag inte att ett storkrig med ex. MA ens är möjligt. Aktiviteten och medborgarantalet i Sverige har sjunkit samtidigt som två krigsinsatser genomförts mot våra grannländer. Rent praktiskt var det mer aktivitet i Sverige i pre-krig än vad det är post-krig. Detta är ytterligare ett bevis för att krig som argument för aktivitet inte håller.

Sverige har haft stora ekonomiska problem. Svältkuren som FBS utsatte Sverige för har verkligen dränerat den svenska marknaden på företag. Med den nya skatten sätts ribban lägre, men jag tror fortfarande att den är hyfsat hög. Det krävs fortfarande en rejäl insats av företagen och dess anställda för att överleva.

En annan sak som Svenskarna måste inse är att Sverige inte blivit bättre med hjälp av de nya områdena. Snarare tvärtom. De stora vinsterna vi skulle göra med de nya regionerna uteblir och istället har vi blivit bortputtade från förstaplatsen i världen. Sverige står nu med fler fiender runt sig än någonsin tidigare samtidigt som världen vässar sina påkar och väntar ut oss. Kanske är det dags att utropa lite fria buffert-stater och koncentera sig på Sveriges bästa? Vad vann vi egentligen i Danmark? Tyskarna har dessutom redan flyttat hem igen. Kvar finns tomma landområden i en sliten stat. Seger på kartan, någon effekt uteblir.