Join the new world

Redan för över 2000 år sedan skrev en kines vid namn Sun Tzu ner ett stort antal tumregler för krigskonst. Tro det eller ej, men många av dessa regler går än idag att implementera på slagfälten trots tillkomst av ny teknologi. von Clausewitz förde tankarna till ett nytt plan med sitt verk "krigets konst" och på senare tid har även Guevaras "Gerilla-krigsföring" spelat in i slagfältens utgångar.

En sak måste man dock komma ihåg när det gäller dessa regler: de går till stor del endast att implementera först efter att kriget faktiskt har inletts.

Idag är världen (och till stor del eVärlden) vid en punkt i historien då mycket står stilla. Vi kan nu se tre tydliga block som just nu håller på att dela upp världen mellan sig. Det enda som hindrar utbrytare är att det faktiskt inte går att bryta sig loss från det ockuperande landet. Således har vi inga problem rent militärt. Men eSverige ligger farligt till när det gäller den ekonomiska fronten.

I mina tidigare artiklar har jag tagit upp "alternativ krigskonst" som ett sätt att besegra fiender på utan att faktiskt förklara krig. Dessa idéer har mottagits med ganska skarp kritik på hemmaplan, men vi kan nu i efterhand se hur aktörer faktiskt har nått samma insikter och använder sig av liknande taktiker just nu för att förstöra för oss bakom våra egna linjer såväl som fronten.

Under Juni och Juli månad dök ett pro-turkiskt parti upp i eSverige. Rent politiskt utgör de inget större hot och kommer förmodligen inte växa sig större än de möjliga immigranter/multi accs som anländer. Tackolov har vi numera en polismyndighet som gör sitt bästa för att skydda oss mot detta hot. Denna verksamhet är av särskild vikt under den nuvarande lågkonjukturen av närvaro. I ett politiskt klimat kan multiaccounts skapa stor politisk obalans i delar av Sverige, vilket bör ses som ett allvarligt problem för alla som är måna om Sverige och hennes självständighet.

Men framför allt använder sig Turkarna av ekonomisk krigsföring för att försöka slå sig in på den Svenska marknaden. De har förvisso anlänt till ett svårfl
irtat land, men varje andel de lyckas sälja in sig på innebär att pengar mycket väl kan börja lämna landets gränser, framför allt i krigstider som dessa. Om marknaden dessutom blir alltför pressad innebär det att de turkiska företagen har ytterligare chanser att ta sig in vårt ekonomiska system och krångla till det hela. Om detta är en officiell politisk insats från Turkiets sida eller ej kan man enbart spekulera i, men klart är att hotet är uppenbart.

Frågan man ställer sig då är: var är det svenska motanfallet?
Varför exporterar vi inte svenska företagare till andra delar av världen för att göra just det? Genom att kontrollera marknaden kan vi - utan att betala stora summor guld till följd av krigsföring - kontrollera våra motståndares marknader till den grad då de antingen tvingas in i vårt system eller helt enkelt måste övervinna interna strider för att överhuvudtaget ha någon kontroll över sin egen marknad. Vi vet redan att vi har väldigt skickliga entrepenörer i Sverige och ett intresse från statens sida finns delvis redan iochmed införandet av statligt ägda företag.

Jag tycker att den Svenska kongressen bör begrunda detta alternativ för att göra Sverige mäktigare utan att behöva engagera sig i kostsamma krig. De som vill kriga - vilket har visat sig vara en mindre skara än väntat - skulle vara mycket billigare att exportera till ett grannland för att föra slagen om ekonomin, militären och politiken till fiendens egen bakgård.